Att komma hem till värmen, hemmets lugn o trygghet, fyller mig med så mycket tacksamhet!
Tack alla snälla gäster som kom till årets julmarknad på Ölands Museum Himmelsberga, tack ni som köpte mina varor, tack för beröm till min kreativitet! Tack kollegor för små, goda pratstunder. Tack Gud för att jag kom igenom snöovädret <3
Idylliskt var det när snön lördag lade sig på trädens grenar och husens tak. Lika ångestprovocerande var det att sätta sig i bilen för att jag måste. Men det var värd det!
För en vecka sedan var det som vår: sol och 14 grader plus. Precis till helgen 19-20 november där denna julmarknad skulle äga rum, snöade det. Kaos och elavbrott på många platser i Sverige.
Det är tufft /icke-idylliskt att vara marknadsmänniska, man ska:
- samla alla varor + ställ o korgar att ställa ut varorna på. Komma ihåg prislappar och andra skyltar. Ha med allt i fall något går snett. Lampor, förlängningssladd, extra insulin och snöskyffel.
- packa allt i bilen. Köra till marknadsplatsen dagen innan och packa upp. Göra det snyggt, dekorativt också. Köra hem och vila, sova.
- duscha och köra till marknaden i tid. Svårt med snön.
- le mot alla gäster, alla man möter – även om man fryser. Presentera o berätta om produkterna, verksamheten. Sälja helt enkelt.
- samma om igen dagen efter samt packa ner allt igen, bära ut det till bilen (som såklart inte kan parkeras bredvid utställningsbyggnaden). Köra hem genom snön. Långsamt.
– och så allt det andra som ni inte skulle orka läsa om.. - göra räkenskap och konstatera att det gick helt okej. Jo, men då är alla besvärligheter glömt till nästa gång och nästa år 🙂
Nu när jag inte har en egen lokal /showroom (förrän till våren 🙂 ) måste jag ju röra på mig, bort från Instagram, ut i den verkliga världen och träffa nya, potentiella kunder. Ju mer jag gör det, ju mer känner folk igen namnet BrickbandsFabrik – och mitt ansikte. Att en dam kommer och säger ‘Jag köpte en kudde av dig förra året, den står på min säng och är en daglig glädje’ värmer helt otroligt! Att människor som man pratat med kanske 1-2 gånger kommer fram och säger ‘Hur är det?’ är så trevligt! En kvinna (och hennes man) köpte en av mina skjortor och utbröt: ‘Den ska jag ha på mig julafton’ – oj vad glad jag blev! Kommer tänka på henne julafton <3
En ganska känd författare föll också för mina skjortor, men beställde en klänning. Vilket hedersuppdrag att gå hem med!
På väg till marknaden på annandan, körde jag i diket och satt där och var rådvill. I ett T-kryss. En kvinna stannade, men andra körde förbi. Jag tackade, då kom räddningsmannen David (som i sitt dagliga liv skor hästar) i en stor bil. Han sa ‘Jag kan nog dra upp dig’ – lätt som en plätt och min bil körde fint vidare. David får en hälsning och kommer med i min aftonbön. Är djupt tacksam. Väghjälp hade jag kunnat vänta på 1-2 timmar, nu blev jag bara 45 min sen till ‘jobbet’. Omskakad var jag faktiskt när jag nådde fram, men det gick ju bra.
De kommande dagar blir det regn och snön smälter. Kanske orkar jag tömma bilen imorron måndag.
Nästa julmarknad är om 2 veckor. Jag tror jag ser fram emot det! 🙂
/Malene på BrickbandsFabrik
Till sist en video från mitt rum i Hedvigs Hus på Ölands Museum Himmelsberga (2 min, 50 sek)